DIALOG – Förutsättningar för strategisk dialog

Forskningsgrund

Innes och Booher (2010) visade att dialog i offentliga sammanhang kräver att alla berörda perspektiv representeras, att deltagarna kommunicerar autentiskt, och att utfallet inte är bestämt i förväg. Kent och Lane (2021) påpekar att det viktigaste i en dialog ofta är det som inte sägs – de negativa rummen. Anledningen till dialogen avgör vilka negativa rum som troligtvis existerar.

Innes, J. E. & Booher, D. E. (2010). Planning with Complexity. Routledge.
Kent, M. L. & Lane, A. (2021). Two-way communication, symmetry, negative spaces, and dialogue. Public Relations Review, 47(2), 102014.

Fullständig referenslista

Ny riktning Organisationen behöver orientera sig mot något nytt – en strategisk omprioritering, en ny vision, eller ett skifte i omvärlden som kräver nytänkande. Fastnat läge Processen har stannat. Något blockerar – en oenighet, en olöst spänning, eller en tyst överenskommelse att inte lyfta det svåra. Yttre tryck Externa krav eller förändringar tvingar fram dialog – nya regleringar, politiska beslut, kriser, eller konkurrenstryck.

Forskningsgrund

Isaacs (1999) beskrev fyra fält av konversationskvalitet: ytligt, sammanbrott, utforskande och generativt. Lane (2020) kompletterade med den dialogiska stegen – från tekniskt informationsutbyte till transformativ dialog. Gruppens nuläge avgör vilket fält eller vilken pinne på stegen som är en realistisk utgångspunkt.

Isaacs, W. (1999). Dialogue and the Art of Thinking Together. Currency.
Lane, A. B. (2020). The dialogic ladder: Toward a framework of dialogue. Public Relations Review, 46(1), 101870.

Fullständig referenslista

Hög tillit Gruppen har en etablerad relation med öppet samtalsklimat. Deltagarna kan utmana varandras tankar utan att det upplevs som hot. Spänd relation Det finns synliga eller outtalade spänningar. Tidigare konflikter, maktasymmetrier eller bristande förståelse präglar klimatet. Okänd terräng Gruppen har inte arbetat tillsammans förut, eller frågan är så ny att ingen vet var de står.

Forskningsgrund

Bohm (1996) menade att dialog kräver att deltagarna suspenderar sina antaganden – inte avvisar, inte bekräftar, men tillfälligt håller dem. Hur svårt det är beror på frågornas karaktär. Faktafrågor tillåter enklare suspension. Värderingsfrågor utmanar identitet. Maktfrågor aktiverar försvarspositioner. Kent och Lane (2021) visar att varje frågetyp skapar sina egna negativa rum – det som inte sägs. Cooperrider och Whitney (2005) visade att frågans riktning – problemorienterad eller uppskattande – avgör vilka rum som öppnas.

Bohm, D. (1996). On Dialogue. Routledge.
Kent, M. L. & Lane, A. (2021). Two-way communication, symmetry, negative spaces, and dialogue. Public Relations Review, 47(2), 102014.
Cooperrider, D. L. & Whitney, D. (2005). Appreciative Inquiry: A Positive Revolution in Change. Berrett-Koehler.

Fullständig referenslista

Faktafrågor Frågorna handlar om data, analyser, tolkningar av verkligheten. Vad vet vi? Vad visar underlagen? Värderingsfrågor Frågorna handlar om prioriteringar, värderingar och mål. Vad är viktigast? Vilken riktning är rätt? Maktfrågor Frågorna berör resurser, inflytande, ansvar eller mandat. Vem bestämmer? Vem får och vem förlorar?

Forskningsgrund

Bohm (1996) beskrev dialog som ett flöde av gemensam mening som inte kan forceras. Isaacs (1999) utvecklade detta till begreppet behållare – det relationella tillstånd där dialog blir möjlig – som kräver tid att bygga. Grupper rör sig genom fält sekventiellt; att rusa förbi det ytliga till utforskande är inte möjligt. Bourgoin m.fl. (2018) identifierade tre dialogtyper (politisk, strategisk, taktisk) som alla behöver utrymme. Kort tid kräver en smalare ambition.

Bohm, D. (1996). On Dialogue. Routledge.
Isaacs, W. (1999). Dialogue and the Art of Thinking Together. Currency.
Bourgoin, A., Marchessaux, F. & Bencherki, N. (2018). We need to talk about strategy. Business Horizons, 61(4), 587–597.

Fullständig referenslista

Kort (< 1 h) Snabb fokuserad session. Räcker för att rikta uppmärksamheten men inte för att bygga ny gemensam förståelse. Medel (1–3 h) Tillräckligt för att öppna, undersöka och börja landa. Den vanligaste tidsramen för strategiska samtal. Lång (> 3 h) Tid för fördjupning, iterering och gemensamt meningsskapande. Möjliggör att gruppen rör sig genom Isaacs fält.

Förutsättningar för strategisk dialog

Dialogens anledning

Gruppens nuläge

Frågornas karaktär

Tillgänglig tid