Metod — ANTAGANDEN

SAST i fyra faser

1

Intressentidentifiering

Vilka aktörer påverkas av eller påverkar strategin? Varje intressent bär med sig egna antaganden om vad som är sant, viktigt och möjligt.

2

Synliggör antaganden

Formulera de antaganden som varje intressentgrupp gör. Vilka premisser måste vara sanna för att strategin ska lyckas ur deras perspektiv?

3

Dialektisk debatt

Grupper med olika intressentperspektiv utmanar varandras antaganden. Syftet är inte att vinna utan att identifiera antaganden som inte tål granskning.

4

Syntes

De antaganden som överlever debatten bildar en gemensam grund. De som faller avslöjar var strategin behöver revideras.

Sex surfningsmetoder

Workshop-verktyget erbjuder sex sätt att identifiera antaganden:

Fri formulering – identifiera antaganden fritt utifrån befintlig strategi
Intressentbaserad – utgå från varje intressentgrupp: vilka antaganden gör de?
Blinda fläckar – koncept som inte nämnts i era antaganden. Medvetet val eller blind fläck? (Few & Few, 2013)
Premortem – föreställ er att strategin misslyckats. Vad hände? Vilka antaganden höll inte? (Mark, 2023)
Negationstest – vänd på antagandet. Om motsatsen är absurd är det en truism, inte ett antagande (Mitroff & Emshoff, 1979)
Import – importera kandidater från dokumentanalysen direkt in i workshopen

Fyra debattmetoder

I debattfasen utmanas antagandena genom:

Negation – är motsatsen meningsfull? Om inte, bör antagandet omformuleras
Utmaning – formulera motargument. Vad talar emot detta antagande?
Modifiering – omformulera antagandet baserat på debatten (originalformulering sparas som version)
Statusbedömning – markera som bärande, ifrågasatt, bekräftat, falsifierat eller bedrock

Lingvistisk analys

Dokumentanalysen identifierar meningar som innehåller lingvistiska markörer kopplade till antaganden:

Kausalmarkörer – "leder till", "bidrar till", "möjliggör"
Modala verb – "bör", "ska", "måste", "förväntas"
Normativa uttryck – "viktigt", "avgörande", "nödvändigt"
Universalkvantifikatorer – "alla", "samtliga", "aldrig"

Varje kandidat visas med den markör som triggade förslaget. Du avgör vilka som är verkliga antaganden.

Verktyget hittar explicita markörer. De mest problematiska antagandena är ofta helt implicita – de framgår inte av texten utan av vad texten inte säger.

Bedömningsmodell

Varje antagande bedöms på två dimensioner:

Säkerhet – hur säkra är vi på att antagandet stämmer? (0–100)
Påverkan – hur stor påverkan har det om antagandet visar sig vara fel? (0–100)

Antaganden med hög påverkan och låg säkerhet är de mest kritiska – de bör testas eller hanteras explicit i strategin. Klassificeras enligt Abonyi (1982) i fyra kvadranter: kritiska, nyckel, obetydliga, kan ignoreras.

Referenser

Abonyi, G. (1982). A stakeholder approach to strategic assumption surfacing. Omega, 10(4), 433–438.
Churchman, C. W. (1971). The Design of Inquiring Systems: Basic Concepts of Systems and Organization. Basic Books.
Few, S. & Few, P. (2013). Blind spot analysis. I: The Thin Book of SOAR. Thin Book Publishing.
Mark, G. (2023). Premortem: A technique for reducing failures. Organizational Dynamics, 52(1), 100945.
Mason, R. O. & Mitroff, I. I. (1981). Challenging Strategic Planning Assumptions: Theory, Cases, and Techniques. Wiley.
Mitroff, I. I. & Emshoff, J. R. (1979). On strategic assumption-making: A dialectical approach to policy and planning. Academy of Management Review, 4(1), 1–12.
Mitroff, I. I., Emshoff, J. R. & Kilmann, R. H. (1979). Assumptional analysis: A methodology for strategic problem solving. Management Science, 25(6), 583–593.
Rittel, H. W. J. & Webber, M. M. (1973). Dilemmas in a general theory of planning. Policy Sciences, 4(2), 155–169.